EricaiParis

Nu har Elina och Viktor åkt igen. Det gick alldeles för fort. Som vanligt.

Jag mötte upp dem vid stationen på onsdag kväll vid halv elva och det var ett par slagna hjältar som steg av tåget...13 timmar på tåg (!) Det hade jag aldrig pallat!
Under torsdagen fick de roa sig själva i stan medan jag jobbade. De följde mitt råd och åkte båt på Seine för att få se alla turistiga saker på ca en timma. Effektivt och bra! (de smugglade också med rosévin vilket jag och Elena kan intyga är alldeles superbt att ha med sig!)
Efter jobbet gick jag upp till Montemartre och mötte dem för att sedan gå hem och dricka en liten apèro innan middagen. Vi drack rosé, tjötade innan lyssnade på musik innan vi gick ut och käkade på en mysig restaurang nere vid Canal saint Martin. Där slog Viktor på stort och beställde in sniglar till förrätt och Maigret Canard till varmrätt, helt rätt! Go french! Maten var väldigt god men efterrätten var godast! Gissa vad jag och Elina delade på? Jajamen, moelleux au chocolat : )

Imorgon kommer min älskade syster till Paris! Jag har längtat såååå efter henne! Vi har inte sett sedan midsommarafton...

Jag hoppas att hon och Viktor kommer att stortrivas i Paris och stanna forever!



Lika eller lika?

Idag hade ClubMed gyms air-condition pajat. Enligt instruktören så skulle "les pompiers" komma imorgon och kolla vad som är fel. Jag fattar inte varför brandmännen alltid måste komma när något händer? Även när det inte brinner så kommer de. Om man ringer efter en ambulans så kommer alltid en brandbil också. Strange.

Iallafall..pumpen blev ett antal grader varmare än vanligt...Tänk er att köra en Bodypump i en bastu, ungefär så kändes det. Svettigt värre. På tal om bastu förresten, två nya saker som är värda att nämnas nu när jag än en gång skriver om gymmet...Tydligen har de fått ta bort bastun i killarnas omklädningsrum på grund av för många "händelser" där...Det här gymmet är helt flippat! Det är som en enda stor dejting-spot där allt är fritt fram! Tydligen så får instruktörerna massor av sex-offers vilket de oftast tackar ja till...Med tanke på deras kassa löner så anser man väl det som någon form av förmån?

Det andra är att tanten med bodyn och strumpbyxorna har BYTT outfit! En historisk händelse då jag inte har sett henne i några andra kläder! Inte för att denna outfit var så annorlunda, men ändå. Hon bar ett par lila tajts, ett par hotpants och en träningstopp. Till detta diverse accessoarer; röda handskar, blått pannband, stora glittriga örhängen samt ett sorts armband som hon har satt på överarmen. Det brukar hon faktiskt ha, för jag har hela tiden trott att det var en tatuering runt armen. Men eftersom jag hade äran att stå precis bredvid henne på bastu-pumpen så såg jag att det var ett sådant här armband i tunn plast som var lite elastiskt som man kunde ha runt halsen eller runt armen som var väldigt populärt i typ 5:an! Kommer ni ihåg vilket jag menar? Tydligen tillverkas de fortfarande. Helt otroligt.

Nej, inte så blodig, men varm! Över 30 grader och sol idag, helt underbart!

Förmiddagen inleddes med en pingisturnering i parken med Mattias och Henrik. Behöver jag säga vem som vann? Inte var det jag iallafall, haha!
Det var ju ett tag sedan man spelade pingis om man säger så...Senast var väl när man körde rundpingis på Allégården i sjuan :) Gud, det var tider det! Tänk vad bekymmerslöst liv man levde? Allt man behövde göra var att masa sig till skolan varje dag, hänga i rökrutan på rasten och sedan hänga på Allégården på kvällen. Fast det klart, som tonåring så hade man såklart en massa andra bekymmer som upptog en stor del av ens vakna tid... Nu när man tänker tillbaka så är det ju helt fantastiskt hur man kunde tycka att man var så vuxen och så mogen som vi tyckte att vi var! Jag förstår inte hur mamma och pappa kunde stå ut med två tonårstjejer hemma alltså...Allt tjafs, allt tjat, alla bortförklaringar när man kom hem full och sa att man hade suttit på café hela kvällen ( eller hur?!), alla bortförklaringar när man kom hem för sent ("missade sista spårvagnen och var tvungen att gå hela vägen", "min klocka har stannat", "jag tog sällskap med carro, annars skulle jag ha fått gå SJÄLV" m.m.) Haha, ja detta var ju en liten trip down the memory line...

Faktum är att jag lever väldigt bekymmerslöst just nu för tillfället. Jag har bara mig själv att tänka på. Som idag till exempel. Först pingis, sedan en combat-klass och efter det en skön eftermiddag för mig själv i Buttes chaumont. Jag tog med mig min bok, en filt, bikinin och sedan spenderade jag ett par timmar med att läsa och sova i gräset. Fantastiskt!

Igår var vi och åt på en restaurang som heter Entrecôte som ligger bredvid Café Flor vid st Germain des prês. De har bara en rätt, entrecôte med pommes frites och sås. Jag är helt fascinerad över att det är ett koncept som fungerar! Visst, man får mycket mat (två omgångar) men det är forfarande bara kött, pommes frites och sås...Och 25 eur kostar det också, vilket jag tycker är ganska dyrt för vad man fick. Lite Bamba-feeling var det också när servitriserna gick runt och lassade upp mer mat på allas tallrikar. Bamba var förresten ett ord som nästan ingen vid bordet hade hört förut! Ni förstår att jag umgås med svenskar ifrån fel sida av Sverige, eller hur? ; ) Men maten var god iallafall : )

Efteråt gick vi säkert en halvmil (jag i högklackat) då James inte riktigt kunde bestämma sig vart vi skulle gå och samtidigt ville visa upp "sitt" hood. Han var lite exhalterad eftersom vi aldrig brukar vara på vänstra sidan ;)
Till slut hittade vi ett ställe som inte var fullt och tog oss en drink samt roade oss med att sms-attackera Frederik som fyllde år.
Hemma igen vid två. Perfekt.

Fan. Nu har jag shoppat för mycket. Igen.

Egentligen är det Paris fel. Det finns ingen saltvattenspray här. Det var nämligen det jag skulle köpa och eftersom jag var tvungen att gå runt hela stan för att hitta det så innebar ju detta också tusentals lockelser i varje butik jag gick förbi...vilka jag inte heller kunde stå emot...Så det jag har köpt idag är följande:

en kjol
två linnen
ett par sandaler
en lotion
ett läppglans

Som ni ser: ingen saltvattenspray. Tydligen finns inte det här? Jag har blivit utskrattad på Sephora, BHV, H&M, Marionaud och hos diverse frisörer som tyckte att jag var helt knäpp som skulle spraya saltvatten i håret...Jag får väl vänta tills jag kommer hem till Sverige helt enkelt.

Nu ska jag iväg och äta med några vänner, ciao.

Igår fick jag och Tove äntligen tummen ur och träffades för ett glas :) Tove har flyttat hit för att jobba på ett eventföretag på obestämd tid. LYCKA! Tove är en underbar människa och jag är så glad att hon är här!



Visst påminner hon lite om en fransk kunglighet?

Idag har jag roat mig inne på Sephora! Där finns verkligen ALLT i sminkväg! Hela hyllor med ögonskuggor, nagellack, läppstift i alla möjliga färger : ) Jag fick en liten déjà vu när jag gick runt därinne och spanade på alla saker...När jag gick på svenska skolan här i Paris för 9 år sedan så gick vi väldigt ofta till Sephora (som vi på den tiden kallade för CP-hora...) och köpte på oss en massa smink...
Den Sephora:n som ligger på Champs Elysée är sminkfantasternas Mekka! Det är hur stort som helst! Gå dit om du vill fynda bra, men hyfsat billigt smink :)

jag köpte två nagellack, en lila ögonskugga och ögonfransfärg. Det sistnämnda fick jag kamma igenom hela butiken för att hitta då den snorkiga expediten sa att det var någonting som de inte hade...Och de hade aldrig haft det heller. Men efter en kvart så hittade jag det själv. Det är väl det enda dåliga med Sephora; personalen har ingen servicekänsla. Men det är väl i och för sig ganska vanligt i butikerna över lag...

Ok. Aldrig mer nagelsalonger i Paris.

Jag kommer in i salongen och den asiatiska kvinnan i receptionen pekar mot ett bord längre in i rummet där en ung kille(!) sitter och väntar. Han kan inte så mycket franska, men vi kör väl ändå tänkte jag och satte mig ned. Han tar först en titt på mina naglar och berömmer blommorna som jag har på två av dem. "Merci", mumlar jag lite nervöst, för han ser lite osäker ut...Då tar han upp en tång, en sådan där tång som man klipper tånaglarna med, och sätter den vid min lillfingernagel. Precis innan han tänker klippa av den så släpper min första chock och jag rycker snabbt undan handen! "Vad gör du?!" utropar jag förskräckt. "Jag måste klippa av dina lösnaglar för att sätta på nya tippar", säger han. "Men det här är inga lösnaglar, det är mina naglar" säger jag djupt chockad. Främst över att han inte kan se skillnad på en lösnagel och en vanlig nagel! "Kan du inte bara fila bort akrylet och lägga på nytt?" frågar jag. "Nej, det går inte. Man måste sätta på en tipp. En sådan som du redan har, se här...du har vitt här på toppen" säger han och pekar på min nagel. "MEN JAG HAR JU INGEN TIPP SÄGER JAG! Det är olika färg på akrylet!" säger jag, nu ännu mer chockad eftersom han helt uppenbart är fullkomligt inkompetent. "Är det nagellack?" frågar han och pekar frågande på nageln.

Det var droppen, han rör inte mina händer, tänkte jag och rusade iväg och lämnade ett Erica-format hål i dörren.

Idag ska det bli över 35 grader i Paris...pust! Men man ska inte klaga...

Idag ska jag också fixa mina naglar på en fransk salong, första gången sedan jag kom hit...Jag har inte vågat det innan för man vet inte rikigt hur det blir...Hos Emily på Nail team så VET jag att det blir skitsnyggt! : )

Jag uppdaterar senare med bild på resultatet.

Gårdagen blev väldigt lugn. Väldigt välbehövt.

Jag började dagen med att guida grabbarna grus i rätt riktning för deras första dag i Paris. Efter att ha lämnat av dem vid canal saint martin så begav jag mig till en bio-affär vid bassin de la villette för att leta efter lite olika sorters gryn m.m. Jag hittade inget av det jag ville ha...Jag måste helt enkelt köpa med mig ifrån Sverige.
Sedan stack jag iväg till gymmet och körde en Bodyjam och en Bodycombat. Det var kul att köra en jam eftersom jag ska köra två jam-klasser när jag kommer hem i augusti : ) Han som körde klassen var lite galen...rolig men lite too much ibland. Han började klassen med att gå runt och kommentera allas kläder, på ett positivt sätt, men det tog ändå 10 minuter av klassen...Sedan körde han en mix av gamla koreografier bland annat discon som kanske är ett år gammal? Det var roligt att köra hur som helst! På slutet körde han en house-del som jag aldrig har gjort innan...Spännande var dock att han struntade i stretchen och körde finallåten en gång till. Det var bara det att han pitchade upp bpm:en rejält så att det nästan lät som Kalle Anka! Det är INTE ok...Farligt för att man är trött och kan skada sig och sedan vet jag inte hur tillåtet det är att ändra på förkoreograferat på det sättet? Jaja.

På kvällen mötte jag upp Myriam och tog en öl (eller två...) innan jag gick hem till mig och relaxerade mig själv : ) Ola, Rikard och resten skulle ut och undrade om jag ville hänga på, men jag orkade verkligen inte...Tråkigt kanske, men det har blivit väldigt mycket utgång det senaste...Jag börjar bli för gammal (även om jag är yngst i gänget här!)

Ikväll blir det bio. Ice Age 3. Skönt hjärnbefriande.

Gårdagen blev inte alls som jag trodde den skulle bli när jag vaknade på morgonen...För första fick jag hålla ställningarna kontoret alldeles själv, vilket jag i och för sig visste sedan tidigare, men självklart dök det upp saker som man aldrig har råkat ut för innan och telefonerna ringde i ett...Men jag klarade mig bra : )

Annars så var min plan att gå och träna efter jobbet och sedan bara gå hem och ta det lugnt. Men så blev det inte. Först frågade Myriam om vi skulle gå och ta ett glas efter passet, vilket jag gärna gjorde. Ett glas rosé och tjejsnack på en bar som ligger i närheten. Trevligt. Sedan ringde Micke och sa att de skulle laga Taco-middag hos Carl-Philip och undrade om jag ville komma förbi. Taco-middag i sann 90-tals anda, det kan man ju inte säga nej till! Sagt och gjort, promenerade bort till Carl-Philip, drack rosé, tävlade om vem som kunde göra den bästa tacosen (tydligen finns det en viss teknik som gör den perfekt enligt Micke?). Efter lite mer vin, Saturday night live-klipp och saturday night live-imitationer så ringde några gamla kompisar ifrån Handels och sa att de satt i en bil på väg till Paris. Efter lite överläggning kunde vi konstatera att det skulle bli svårt för dem att hitta ett hotell så sent så de fick helt enkelt sova hos mig! Fyra grabbar och jag trängdes alltså i min lilla etta, men det gick alldeles utmärkt! Ingen snarkade eller något annat otrevligt utan det var jättekul att få träffa dem igen!

Men som sagt. Dagen blev inte som jag trodde den skulle bli.

Ikväll har jag varit på en utställning på Galerie Emmanuel Perrotin på 76 rue de Turenne. Anna hade fått en specialinbjudan eftersom hon bor i huset men eftersom hon åkte till Sverige igår så fick jag den : )  (Tack Anna!)

Utställningens budskap heter LIVESTRONG och alla pengar går till Lance Armstrong Foundation.

När jag kom dit så fick jag en chock! En hord av människor stod utanför porten och viftade med sina inbjudningar medan 10 tals vakter försökte mota ut dem på gatan. Gud, jag kommer inte komma in, tänkte jag, men efter ett par minuter så fick jag den brillianta idén att säga till vakterna att jag heter Anna och bor i huset. Då fick jag komma in : )

Väl därinne så var hela gården fylld av människor! Mestadels amerikaner som såg svåra ut och hela tiden sa " Oh my gooood! This is some deep shit!" Utställningen var liten och eftersom det var så mycket folk så var det ganska svårt att se något...Men jag lyckades knäppa några bilder innan jag trängde mig ut därifrån:

Nu har jag suttit och fiffat en stund och VOILA! Ny design!
Problemet är att jag tror det ser olika ut på olika skärmar...Ser ni en bild i toppen med hela mitt ansikte? (inte bara lite hår..)

Jag vet inte hur jag ska göra för att alla ska kunna se bilden...Någon IT-expert som vill del med sig av sina kunskaper kring detta?

Den 14 juli så är det Frankrikes nationaldag. Detta brukar firas med fyrverkerier vid Eiffeltornet samt en parad vid Champs Elysée som visar upp alla sorters olika militärer (tror jag?) Jag var på inte på något av dem...Myriam, jag, Amélie och Marie Laure gick och åt på restaurangen dit vi brukar gå och sedan var min plan att vi skulle gå upp till utkiksplatsen vid parc Belleville eftersom det är en grym utsikt över Eiffeltornet därifrån. Det ville dock inte de andra utan de ville hellre kolla på fyrverkerierna ifrån Montemartre. Det ville resten av Paris också...Det var så mycket folk att vi inte såg någonting. Väldigt lyckat...Men det var ingen fara, vi fick en trevlig promenad hursomhelst!



PS Myriam fick äntligen tummen ur och gav sitt visitkort till servitören : )  DS

Sjukt hurtig idag! Mötte upp Myriam vid halv tolv och åkte ut till Bois de Vincennes för att springa, äta picnic och sola. Perfekt väder för att springa, lite varmt och blåsigt kanske men rundan runt sjön var väldigt trevlig! Det var skönt med lite omväxling ifrån parc buttes des Chaumont för en gångs skull...
Jag försökte hålla ett högt tempo idag för att se hur snabbt jag skulle kunna klara av att springa 6 km utomhus. Jag ska springa La Parisienne i september och jag vill gärna klara det under 30 minuter...Det ska nog inte vara några problem om det inte är många långsamma människor i vägen som jag måste veja för...
Efter vår springtur så solade vi och picnic:ade i gräset, very nice! Jag tog också en promenad runt sjön för att ta lite foton...

Dagen innan nationaldagen så har de en tradition här i Paris där alla brandstationer i varje arrondissement har en stor fest. Det var något som vi kände att vi måste prova! (Ja, att det finns en massa brandmän där hade en inverkan på valet av fest...) Vi gick till brandstationen i Marais som ligger vid St Paul. När vi kom fram så var det en kö utan dess like! Den sträckte sig hela gatan ned och fortsatte runt hörnet ned på rue Rivoli säkert 100 meter, helt sjukt! Vi körde dock en fuling och trängde oss lite men fick ändå vänta i 1½ timme innan vi kom in...Väl inne så fick man snabbt flashbacks ifrån någon högstadiefest där alla var apraka redan vid 10 och spydde i hörnen...Tjejerna var fulla och fnissiga och kastade sig om halsen på första bästa brandman (som för övrigt betade av dem på löpande band..) Det var också avsevärt många killar där också som antagligen hade förstått att brandmän lockar och tog hand om de tjejer som inte fick någon "lycka" med brandmännen.

Trots att det var en riktig köttmarknad där så hade jag väldigt trevligt! Det var lite gårdfest-känsla med live-band och dinglande lampor över gården. Vi svenskar höll ihop (som vanligt...) och sjöng glatt med när bandet spelade ABBA, haha (eller iallafall jag och Anna!). Vid tolvtiden så började toalettbesök bli ett riktigt problem då det fanns ungefär 4 toaletter och 500 tjejer som stog i kö...De flesta andra kunde med att tränga sig före, men jag kunde verkligen inte göra det...Hur många gånger har man inte stått i kö till toaletten och någon jävel har trängt sig före? I vilket fall så var kön inget alternativ för så lång tid kunde jag inte vänta...Så jag gick till utgången för att se om man kunde gå ut och komma tillbaka igen. Det kunde man inte. Men jag behövde verkligen kissa så jag fick helt enkelt gå. Sedan följde de värsta minuterna i mitt liv...
Jag hittade ingen restaurang eller bar som var öppen! Paniken kom krypande och jag började inse att jag inte skulle hitta en toalett i tid...Att kissa utomhus inne i stan är ingenting jag har gjort på MÅNGA år och hade inte direkt planer på att göra det igen!

Förlåt alla boende på 2 rue Villehardouin för att jag kissade i er port.

Jag har haft en helt underbar dag i Le Mans med Myriam och hennes familj! Vi åkte vid elva tiden i morse efter ett tidigt träningspass på club Med och en snabb frukost på en restaurang i närheten. Tyvärr så var det en trafikstockning utan dess like ut ur Paris...Normalt sett så åker alla på fredag eller lördag på semester eftersom de flesta fransmän tar ledigt på måndag då det är nationaldagen på tidag. Men så fel vi hade...Efter en och halv timme så hade vi åkt 10 km och hade 190 km kvar...Men vi kom fram tillslut och jag fick träffa Myriams mamma där vi stannade för att äta lunch. Sedan åkte vi vidare till hennes moster för att äta dessert :) Där var också hennes söta mormor! En riktig liten fransyska ut i fingerspetsarna : )

Hela familjen var verkligen välkomnande och öppna och jag hade verkligen en jättetrevlig dag!! Thank you again Myriam for a great day!

and back!

Efter stepen igår så mötte jag upp Myriam, Charlene, Marie-Amelie och Marie-Laure på restaurangen dit vi brukar gå och äta efter gymmet ibland. Planen var att gå vidare till ett ställe som heter Paris-Bodega som ligger på rue Taitbout dit vi hade biljetter som gav oss gratis inträde och fri bar fram tills kl 1. Klädkoden var cocktailklänning för tjejer och kostym för killar, absolut inga jeans! Men när vi kom dit inser vi att vi är sjukt överdressade eftersom resten av stället har på just jeans...Strunt samma tänkte vi, bättre att vara overdressed than underdressed och dessutom gratis champagne : ) Så efter ett par glas så var vi alla uppe på dansgolvet och dansade ända tills vi åkte hem vid två. Myriam är grym på att dansa och hon kör järnet på dansgolvet, äntligen har jag hittat min jämlike! Alltså, jag menar inte att jag är grym på att dansa, men jag gillar att köra järnet i vilket fall : )
Musiken var sådär, stället var likaså men jag fick ha på mig min svarta cocktailklänning och mina röda högklackade skor vilket räckte för mig.

Om franskan är svår i vanliga fall så är det ännu svårare inne på en bar...Igår sög jag verkligen på franska. Redan vid middagen märkte jag att jag inte hängde med. När fyra unga tjejer pratar så går det väldigt fort och en med massa slang vilket innebär att jag måste koncentrera mig väldigt mycket på den som pratar för att förstå. Och kommer man på något som man vill tillägga så är man inte tillräckligt snabb innan samtalsämnet är något annat. Inne på en bar med hög musik så är det ännu värre, för då hör man inte ordentligt heller. Följden blir att jag är ganska tyst vid de här tillfällena, vilket absolut inte är den sortens person som jag är i vanliga fall. Jag kan inte vara mig själv när jag inte kan prata vilket är grymt enerverande! Med Myriam kan jag prata engelska så hon vet "vem jag är", men de andra lär ju tycka att jag knepig om än tråkig...Franskan kommer väl förr eller senare, men jag skulle vilja kunna det redan nu.

À bientôt

Min nya favoritserie är helt klart True blood! Som en blandning av Dexter och Twilight ungefär...Tycker dock att Robert Pattison är lite trevligare att titta på än killen i True blood, men den är helt klart sevärd! Eller vad tycker ni som har sett den?

Många frågar mig varför jag inte vill fortsätta som intruktör även här i Paris. Och så här är det.

För det första så måste alla instruktörer här jobba som instruktörer på heltid, dvs de kör minst 20 klasser i veckan och de resterande 15 timmarna (lagstadgad arbetstid på max 35 timmar/veckan) så jobbar de som conseillers (rådgivare) i gymmet. Inga instruktörer får jobba i receptionen. För mig är ju detta självklart inte intressant.
Det finns några få instruktörer som kör någon enstaka klass i veckan. Dessa får inte betalt utan måste jobba gratis om de vill fortsätta köra sin klass. Annars blir det för dyrt för gymmet att ha dem kvar och betala licenser osv. Inte heller intressant.

Inte för att det är så himla mycket mer man får betalt om man skulle få lön...När jag fick reda på vad normallönen ligger på så fick jag en smärre chock! De får betalt per timme, inte per klass, och de får ÅTTA EURO BRUTTO! Heeeeeelt sjukt! Det är ju en slavlön! De kanske får ut sju euro efter alla skatter, om de har tur, vilket lite snabbt uträknat blir 980 euro i månaden i plånboken...Med tanke på hyrorna här så blir det inte mycket kvar efter att den är betald! Jag förstår inte hur de överlever?

Man skulle ju kunna tro att de iallafall blir sponsrade med alla kläder och skor, men nej. De får ett par skor, ett par byxor, en tröja och ett linne var fjärde månad ungefär. Och då kör de 20 klasser i veckan...

Nope, inga klasser för min del. Det får jag spara tills jag kommer hem igen.

Myriam kommer och hälsar på mig i Göteborg i augusti : ) Det ska bli så roligt! Speciellt då hon lyckas pricka in Kulturkalaset då det finns mängder av saker att hitta på i stan... Nu håller jag alla tummar för att det ska bli fint väder också! Göteborg kommer verkligen till sin rätt när det är sommar, varmt och soligt : )

Idag har varit en helt underbar dag! Jag, Myriam och en liten flicka som Myriam tar hand om genom Big Sister projektet åkte till Dauville över dagen för att sola och äta pique-nique på stranden! Dauville ligger i Normandie där jag aldrig har varit tidigare och kallas tydligen ofta för Parisarnas St Tropez. Det var en väldigt charmig stad med fina hus och små gator :)
Men det bästa av allt var att få se havet! Jag har verkligen saknat känslan av att vara nära havet och känna luften och vinden (till skillnad ifrån alla föroreningar i Paris...)
Vi solade, promenerade, läste, fikade och byggde sandslott!



(Myriam, if you are reading this - Thank you for a wonderful day! It was really great!)

Jag vaknade hurtig och tog en joggingtur i parc Buttes des chaumont, 9 km för att vara exakt. Det gick hyfsat bra, men det var ganska varmt och kvavt så man fick lite andnöd titt som tätt...
Vid tolvtiden mötte jag upp en somrig Anna i vandrarkängor som hon passade på att gå in (hon skall gå Kungleden i sommar den galningen!). Vi fullkomligt grillades under två timmar innan stora moln började dyka upp på himlen. Det kanske var lika bra, annars hade man nog förvandlats till en blöt fläck, så varmt var det...
På kvällen bjöd Anna på förstklassig middag hemma hos sig med mig, Lisa, Emma, James och Micke som gäster. Samtalen styrdes av någon anledning hela tiden in på ämnet Michael Jackson, då det visade sig att James är något av ett Michael Jackson-freak som kan alla låtar, videos och danser! Eftersom han också har sagt att han kan dansa Bollywood så krävde vi att få se den eller den andra talangen på Phil's fest som vi gick till senare på kvällen. Det blev Michael Jacksons Thriller, haha! Jag och Anna körde för övrigt en helt autentisk koreografi till ABBAs Mamma Mia, vilket numera är vår Routine : )






Jag gjorde för övrigt också bort mig på festen...Som vanligt.
Jag och Anna stod på balkongen och pratade med en tjej när hennes kompis dök upp. Både jag och Anna tyckte att vi kände igen henne innan jag kom på att vi hade sett henne på Le Banco. Så jag sa till Anna "-Jo, men såg vi inte henne på Le Banco? Du vet, den där gången när det var någons födelsedagsfest?". Då säger den första tjejen "-Jaha, du menar MIN födelsedagsfest?"......(Detta följdes av en lång pinsam tystnad då jag bara ville sjunka igenom balkonggolvet och dö en plågam död på gatan!)
Varför blir det alltid så? Jag säger alltid sådana pinsamma saker! Jag blir så trött på mig själv.

Efter en trevlig kväll med Myriam, Charlene och Marie-Amelie sitter jag nu hemma i soffan och kurerar mig...Att äta penicillin är inte kul...man får inte dricka alkohol :( Men middagen var väldigt trevlig i vilket fall som helst! Vi åt gott och de andra drack gott (jag drack Coca Cola...) och Myriam fick spana in hennes favorit-servitör ; )
Franskan funkar helt okej nu, jag förstår det mesta förutom all slang (vilket är ganksa en ganska stor del av konversationen men,men!) men problemet är att jag inte kan prata lika fritt som jag skulle vilja..Jag kan inte riktigt vara mig själv när vi pratar franska, men det ska bli bättre! Eller rättare sagt, JAG ska bli bättre!




(Myriam - you are so cute!!!)

Due to the distressing nature of the following material, viewer discretion is adviced!



Utvecklingen av mina myggbett har tagit en oväntad vändning...I morse när jag vaknade så hade bettet på benet och på ankeln blivit typ tre gånger så stora och antagit en mer lila ton än innan...Runt så hade även en lite ljusare lila ring uppstått plus att allt var helt varmt och svullet. Så när jag kom till jobbet så hjälpte min kollega Sonia mig att boka en tid hos läkaren och otroligt nog så fick jag en tid en halvtimme senare! Sonia var gullig nog att följa med mig och förklara för läkaren vad som hade hänt (min franska är inte riktigt så bra att jag kan svänga mig med några medicinska termer direkt...). Tydligen så har det blivit någon form av infektion som har spridit sig så de skrev ut stark antibiotika som jag ska ta i två veckor(!) samt någon form av spray och salva som jag ska ta på...Antibiotika verkar vara fransmännens lösning på allt! Plus att hela kalaset kostade nästan 200 euro som jag förhoppningsvis får tillbaka när jag har skickat in alla kvitton till franska försäkringskassan!

Varför ska alltid jag drabbas av sådan här skit?! Jag är ute och spelar fotboll i en timme och så får just JAG två mördarmyggor från Meudon på mig! Så jä&%*la typiskt...

Jag är ju lite allergisk mot insektsbett i vanliga fall, men att det skulle bli så här trodde jag inte...Varför har jag alla konstiga allergier för?! Insektsbett, mjölk, nickel you name it! Det fattas bara pollen också så är jag en fullfjädrad medlem i UA (Unga Allergiker...ja den föreningen finns)

Just nu sitter jag och försöker kyla ned skiten med ett fryst paket haricot verts och tycker synd om mig själv...

Jag hade EN sak som jag skulle köpa. Ett par nya, svarta träningsbyxor. That was it. Vad kommer jag hem med? Jo, två linnen, en kjol, ett par jeansshorts och en tränings-BH...Det är som en sjukdom! Jag kan verkligen inte hålla mig ifrån att shoppa på rean! Överallt så är det minst 50 % rea och då känns alla inköp som smarta... Man tänker att "denna kostar egentligen x antal kronor så jag TJÄNAR på att köpa den nu!" Jag tror inte att det finns något som jag INTE behöver när jag står inne i en affär...Man försöker övertala sig själv att "jag BEHÖVER verkligen en röd kjol, för det har jag ju faktiskt inte sedan innan!" Det finns antagligen en anledning till att man inte har en röd kjol från början...
Ibland kan jag också bli sådan att jag liksom snöar fast på en viss grej och bara MÅSTE ha den! Även om det inte är riktigt rätt storlek eller vad det kan vara så skiter jag i det och köper den ändå...Otroligt begåvat.
Jag får väl tänka att jag gör världsekonomi en tjänst genom att fortsätta konsumera i dåliga tider ; ) Ha,ha tack vare mig så kommer vi fortare ur den här krisen än vad ni trodde : )