EricaiParis

Jag har märkt att väldigt många turister och även fransmän här i Paris gärna frågar mig om vägen om de möter mig på gatan. Det känns som det är ovanligt många, minst en varje gång jag går utanför dörren, både tjejer och killar..Antingen så ser jag väl snäll ut eller så tror de att jag är en Parisienne...?
Jag försöker i vilket fall vara trevlig och säga att jag inte vet eller försöker peka vart de skall gå (om jag mot förmodan skulle veta vart de är på väg).

Detta händer även på andra ställen än ute på gatan...På gymmet så är det väldigt många som gärna kommer fram och pratar (innan, under och efter klasser), vilket jag tycker är väldigt trevligt! Det är så typiskt osvenskt att börja prata med någon man aldrig har träffat förut, utan att det anses som någonting konstigt. Det är någonting som jag tycker vi svenskar borde göra mer...
Dessa konversationer kan ibland även fortsätta i omklädningsrummet eller i duschen där många ofta frågar om de får låna ens schampoo, borste etc...Det är också helt okej men ibland kan det gå lite för långt...

Igår, när jag precis hade kommit utifrån kylan och in i omklädningsrummet, så kom det ut en tant ifrån duschen. Hon började smörja in sig med en bodylotion samtidigt som jag bytte om till klassen som skulle börja efter några minuter. Då frågar hon mig om jag kan hjälpa henne att smörja in bodylotion på hennes rygg!!

Jag är ledsen, men där går gränsen för mig iallafall...Jag smörjer inte in en främmande tants rygg! Frågan var bara hur jag skulle ta mig ur den situationen som precis hade uppstått? Eftersom jag är världens sämsta på bra bortförklaringar så sa jag: "jag kommer precis utifrån så mina händer är så kalla..."

hmm...bra Erica...